Míg

"Hon älskade någon så högt på jorden.
Någon som aldrig sa dem tre små orden.
Hon ville alltid i hans närhet vara.
Han brydde sig inte ignorerade henne bara.
Hon står på vägen och tänker på sin vän.
En bil kommer och hon tänker aldrig mer igen.
Han står vid hennes grav med en ros som är röd.
Ja nu är hon borta nu är hon död.
Han viskar tyst dem tre små orden.
Men nu är hon inte kvar på jorden..."

"Mina ögon kan tindra
Mina läppar kan le
Men sorgen i hjärtat
Kan ingen se"

"En liten flicka i världen ensam står,
hennes hjärta är fullt av blödande sår.
Ångesten i bröstet tynger henne hårt,
hon vill vara lycklig, varför är det så svårt?

Hennes kinder är våta av salta tårar,
hon vet hur mycket hårda ord sårar.
Hon var en gång ett barn som ofta log,
nu är det många år sedan hennes leende dog.
Flickans liv är längre ingenting värt,
Hon har förlorat allt som hon höll kärt.

Hennes dagar är fyllda av låtsad glädje o panik,
Nätterna är fulla av gråt o kvävda skrik.
Hon undrar om livet blott är ett spel,
varför måste allt kännas så fruktansvärt fel?

Flickan vill ta sitt liv, men för det krävs mod,
om det bara fanns någon som henne förstod!
Hon vill låta sig slukas av eldens heta lågor,
ja vad som helst för att ta död på sina plågor

Livet är ingen lättsam lek,
det är blott fyllt av ångest o svek.
Kanske går det så att flickan tar sitt liv någon dag,
det sorgligaste är, att flickan det är jag."

"Jag vill bara skratta men det finns ingen glädje
Jag vill bara gråta men det finns inga tårar
Jag vill bara leva men det finns ingen orsak"

"Slutet är nära,
jag känner det intill
Farväl nu min kära,
nu gör jag som jag vill
Med sorgen i mitt hjärta,
sliter jag mig fri
Jag går igenom smärta,
snart är allt förbi
Jag går mot nya tider,
en ny tid och rum
Jag sorgen sakta lider,
hur kan jag vara så dum
Nu tar jag sista klivet,
nu dör min sista glöd
jag hatar detta livet,
i morgon är jag död"