Skriver verkligen varje dag här nu.. Men känns ibland som en bra idé...
Har ångest.. Ångest över min plan, kom fram till igår att den kanske inte kommer att fungera.. :( Men tror det kommer lösa sig.. :)
Får börja att hoppas.. Sen är det bara att försöka glöma. Vill sätta in min andra plan med, men vet inte om det är så bra, men är redo.. Är redo för att släppa taget.. Men är min omgivning det?? De verkar inte förstå, förstå felen och se det som jag ser..
På tal om min vän, jag skrev om igår, ja.. Det var nog för tidigt.. Var nog för mycke för mig, tror inte jag var redo.. Redo att ge honom den rundtur i min lilla svarta värld som jag känner mig tvungen till att göra.. :(
Känns både som jag inte har gett honom tillräkligt och som att jag har gett honom för mycket. Känns som om det enda vi diskuterar är mig. Känner mig egoistisk, och hatar o vad det. Vill inte bara ta o ta, utan att ge något tillbaka.
Känns som om jag inte ger något tillbaka till att han ska må bättre. Vet inte alls hur han mår, eller om han orkar.. Får aldrig något svar på de.. Vet att jag kan vara en bra vän om jag verkligen vill, men är en sån person som måste få bekräftelse..
Sen är det ju allt det andra oxå, det andra som har hänt, men vet inte hur jag ska tackla det. Men det får lösa sig med tiden som alla säger, men vill inte ge det tid. Vill inte ge några sår tid att läka sig.. :( Vill att de ska läka sig direkt. Att jag inte ska behöva tänka på dem mer..
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar