Deppighet nr I

Har tänkt mkt kanske för mkt.. Vet inte om jag ska tänka mycket, blir ledsen och förvirrad, och vet verken in eller ut.. Vet inte om jag ska göra något med mitt liv.. Känns som jag skrev igår, att jag bara står o stampar och inte gör speciellt mkt åt mitt liv.. Känns som om jag fastnat och tiden bara springer förbi mig, och jag vet inte om jag vågar gå framåt, känns som om jag trivs nu, men oxå att jag vill ha förändring i mitt liv, att jag vill göra något åt allt..

Hade en idé igår, som jag kom på, jag har alltid velat åka någonstans och jobba, bnär jag var lite hade jag tankar på att sticka till antingen oslo eller till dublin, och jag vet inte om jag kanske ska ta och uppfylla de drömarna, kanske behöver lite pengar till det, men kanske ska försöka spara, och sedan hade jag oxå tankar på att i både fördelsedagspresenter och i julklappar önksa mig pengar till det så kunde jag sticka kanske redan till nästa år, bara hitta ett jobb och någonstans att bo.. Kanske hjälper att komma ifrån lite, komma bort från alla problem som finns här..
Känns som om det har blivit lite för mkt jobbigt det senaste.. Känns som om det har hänt för mkt här för att det ska bli bra, i alla fall kännas bra.. För jag vet inte om jag gör något fel, för det känns som om mkt av problemen som har kommit o krypit på mig har orsakats pga mig.. Ingen aning om det är så, bara en konstig känsla. O vet inte om det är en bra idé att sticka någonstans och börja om på nytt igen, utan att det finns någon där som jag kan ramla på och ingen som känner mig eller som vet hur och vem jag är.. Och bara börja om på nytt igen..
Jag trodde det skulle bli så när jag flyttade hit för 5 år sedan, men lyckades inte helt, lyckades kanske skapa mig ett lite bättre liv än vad jag hade innan, men jag vet inte..

Ibland känns det som om jag går tillbaka till hur jag var innan, och det känns som om det kanske inte var en sån bra person i alla fall.. Kanske som om jag inte riktigt vet var jag står med hur jag mår, trodde att jag skulle börja må bättre när jag kom hit som sagt, men känns som om jag står kvar och trampar fortfarande, och kommer inte framåt alls.. Känns som om jag bara faller och faller hela tiden, och kommer ingenstans.. Bara massa förvirring, och vet inte om jag någonsin kommer att bli bättre..

Idag har jag i alla fall fått vara ute och resa lite, va på lager 157 sen va vi hos mina föräldrar och åt mat, sen kom jag hem.. Kommer nog inte ha så mkt att göra imon, utan kommer nog bara sitta hemma och tänka lite för mkt som vanligt, så kommer nog komma ut lite mer tankar här om mitt tråkiga va det nu man kallade det, ja just de jag liv.. Känns inte som om jag har något alls men kommer nog skriva av mig lite tankar som kommer komma upp över dagens lopp i alla fall.. Funderar på att gå att lägga mig nu, och i alla fall försöka att sova, tror jag behöver det, har varit lite dålig med att sova i veckan när jag har jobbat, och har varit ganska trött i värmen, och ja, jag är glad idag över att det har varit svakare väder. vill ha det så här precis lagom väder idag.. Så nu vet ni det oxå...

Men men... Kändes skönt att få skriva av sig lite i alla fall.. Och jag vet inte om jag kommer fram till något vettigt i mina tankar, kanske gör det imon, kanske tar en lång promenad under dagen imon.. Och tänker lite mer så kanske skriver vad jag kommer fram till, kommer nog med stor sannorlighet göra det tror jag.. för känns skönt att få ur sig det, har inte haft någon att prata med ordentligt det senaste, har varit lite mkt annat runt omkring och många insidenter som har gjort att det inte riktigt har varit som det ska.. Men det kanske löser sig, eller så kommer jag sitta i min ensamhet och tänka lite för mkt en dag eller 2. Men vet vet vad som kommer att hända.. :(