Deppighet del IV

Suck, fortfarande inte alls bra.. Vet inte om jag orkar prata med någon, vet inte om det hjälper.. Känns inte som om det kommer att göra det, för jag orkar inte, jag orkar inte att prata om allt, vill inte höra alla åsikter som alla är olika, och alla vill försöka säga vad jag ska göra och reagera. Men är snurrig och förvirrad, kanske lite värre än vanligt.. Känns som det e de enda som att allt och alla vill att jag ska bli ensam..

Vet inte heller om jag kan prata om allt, vet inte vad jag sak säga, har svårt att prata om vad jag känner, tycker inte om att visa mig svag, utan står alltid upp, men alla säger ju att jag alltid klarar mig, så varför kan jag inte ta ur mig det här oxå helt enssam.. Men känner mig inte stark, känner mig ganska svag.. Känns svagarare än vanligt.. Men kommer nog att klara mig.. Kanske kommer ut starkare, och det oxå känns. Inte lätt att någon som man trodde sig kunna lita på gör så här mot mig. Speciellt att kräva att jag ska lita på personen, när jag har så svårt för det. Vet inte var jag ska ta vägen, och inte lätt att prata med någon, när det inte finns någon som vill prata med mig.. Vet inte om det finns någon som vill lyssna på alla problem, har alltid haft lättare att skriva ut allting.. Vet faktist inte varför.. Men måste få ur mig de oftare, så får nog skiva här lite mer än vad det har blitt nu i alla fall..

Annars så e de bra, ser inte fram mot att jobba imon, men kanske överlever.. Tror jag gör det i alla fall, men orkar inte mer.. Vill bara här i från, vill bara fly från alla problem, det är det enda jag kan, och det enda som jag är bra på att göra..