Trött som vanligt

Ja, men denna gången är det inte för att jag har jobbat.. Mer för att jag hade en Mycke trevlig kväll igår, med midda o lite ute kväll.. Vi vandrade runt lite på stan innan vi fastnade, o kom på mkt trevliga nya skämt, och mkt skitsnack om de mesta.. Men det var trevligt..
Sen har jag klippt mig mkt mkt lite, de syns knappt.. Men nästa månad blir det KORT.. Så har alla fått som de har velat.. :D

Så eftersom jag var ute igår, är jag trött ida..

COOOOOOOFFFFFEEEEEEEE!!!!!!!!!

Vill ha kaffe, mina nerver skakar.. Panik!! Varför tar kaffekokare sån tid på sig när man är som mest sugen för!!!!!!!!

Och min självömkan måste få sig ett slut!! Någon villig som vill slå in vett i min skalle??

Får lön imon :D Kommer bli fattig dirket efter att ett sk företag vid namn CSN vill ha pengar av mig.. Jävla blodsugare..! :P

Depighet del VII

Ja. Vad finns det att berätta.. Vet inte riktigt.. Känner mig så himla tom.. Vet inte varför.. Men har jobbat idag, och lyckades smita precis innan jag blev fasttagen att bli kvar längre.. Nu sitter jag o kollar OS och simning.. Någont som jag tycker är coolt är simhoppningen där man hoppar ihop, aldrig riktigt fattat hur de gör.. Är oxå ett litet fan av gymnastik oxå.. Så lite att kolla på då alltså, de värsta är att de går samtidigt på tv.. :(

Annars vet jag inte vad jag ska skriva mer.. Känner mig konstig och tom...

"Bröder och systrar vad betyder ordet ensamhet?
Är det bara ett ord för känslan av övergivenhet?
Är det ett ord för att jag inte ser någon omkring mig?
Är det mörkret som finns här, som gör att jag går vilse?
Och inte kommer hem?
Jag vet inte vart jag är mina systrar!
Jag hittar er inte i mörkret mina bröder..
Är detta ensamhet, är ensamheten att vara övergiven??
Går det inte att hitta mig och att älska mig igen.. :(
Bröder och systrar ge mig svaren och säg mig hur jag ska komma ur denna känsla, så lyder jag er!"

Deppihet VI

Tror jag i alla fall att jag e på, börjar tappa bort mig på numren..
Undra vad man ska göra för att må bra!
Alla gömmer saker för mig, o kan aldrig förklara sig, en del säger att jag gör likadant, men då borde de fatta hur sårad jag känner mig just nu! Det du gjorde skär fortfarande i mitt öma hjärta.. Det gör fortfarande ont!!
Det svider och smärtan kommer nog finnas kvar så länge problemet som skapade allt finns kvar i ditt liv, vill att det ska bli bra, vill att det ska försvinna, men det gör det inte, det kommer alltid att finnas där.. :(
Jag har gjort onda saker mot dej med, men det gör så ont, förstår hur du kände dej.. Förstår dina känslor nu, varför förstår du inte mina känslor nu??
Varför förstår du inte hur ont det gör??

Har verkligen ingen att prata med, känns som om de flesta undviker ämnet för att de inte vill se mig ledsen, men blir bara mer ledsen över att inte få prata om det.. Varför kan ingen förstå mig hur jag känner mig? Hur det är med mig??

Ger upp..

Deppighet del V

Ja, lite tråkig med mina rubriker, men kom inte på något så det blev så.. Har lite tråkig fantasi just nu.. Är kanske inte lika deppig börjar gå mot bättre tider. Men allt känns ändå förvirrande.. Vill kunna prata om allt jag känner, men det kommer inte lixom ut. Och vet inte hur jag ska få ur mej det. Vet inte om det kommer något bra tillfälle, och vem som jag ska prata med.. Vill inte att någon ska tycka synd om mig.. Vill bara att någon lyssnar. Inte någon som tar sida, utan bara lyssnar på mig.. Kanske ska leta upp någon utbildad person.. Som inte känner mig, som inte vet hur jag reagerar i alla situationer alltid.. Men det känns oxå svårt att öppna sig för någon man aldrig träffat, men tror det är enklare, än att prata med någon som man känner...
Vill bara att någon ska förstå sig på mig, och lyssna, och dra ur mig allt som jag har.. Har lyckats att göma undan allt som jag har innuti mig så pass länge nu, vet inte om jag kan trycka ner mkt till..

Sen e de det här med jobb.. Måste hitta ett bättre jobb, min kropp orkar inte mer.. Är 23 år och redan utsliten, men mycke beror på mitt förra jobb på scandic, där slet man ut sig redan första dagen så va man trasig.. Sen att vara kvar där i 4 år och slita va kanske inte den bästa idéen som jag har haft, och sedan fortsätta med städjobb som även utan att bäda 10000000 med sängar varje dag, även det är jobbigt för kroppen.. Pratade med en som skulle plugga på högskolan i höst, höll nästan på att krossa hennes drömmar, att hon skulle sluta som mig om hon inte gick något yrkesförberedande, som typ dagisfröken eller sjuksöterska.. Men det kändes så himla elakt så sa aldrig något..

På freda blir det midda o utgång, vilket kan behövas för lilla mig.. :D Tror att det kanske gör mig lite gladare, vet inte, men det märker vi.. Kan jhu allit berätta om det hände något intressant..

Men det värsta med att jobba är att jag missar ju all OS.. Lite tråkigt.. Mitt jobb börjar när de börjar på morgonen och slutar oftast när det är slut på eftermiddagen, ja i alla fall nästan.. De e lite tråkigt, det va de enda bra med scandic, att man kunde kolla på det på tv medans man städade.. Så blev det inte så ensamt och enformigt.. Som det är nu.. SUCK!!!!! det får mig att tänka för mkt!

Fått oder om att ta för mig mer, och stå för vad jag tycker, men är inte en sådan person.. Viker mig oftast för andras åsiketer.. :(

Deppighet del IV

Suck, fortfarande inte alls bra.. Vet inte om jag orkar prata med någon, vet inte om det hjälper.. Känns inte som om det kommer att göra det, för jag orkar inte, jag orkar inte att prata om allt, vill inte höra alla åsikter som alla är olika, och alla vill försöka säga vad jag ska göra och reagera. Men är snurrig och förvirrad, kanske lite värre än vanligt.. Känns som det e de enda som att allt och alla vill att jag ska bli ensam..

Vet inte heller om jag kan prata om allt, vet inte vad jag sak säga, har svårt att prata om vad jag känner, tycker inte om att visa mig svag, utan står alltid upp, men alla säger ju att jag alltid klarar mig, så varför kan jag inte ta ur mig det här oxå helt enssam.. Men känner mig inte stark, känner mig ganska svag.. Känns svagarare än vanligt.. Men kommer nog att klara mig.. Kanske kommer ut starkare, och det oxå känns. Inte lätt att någon som man trodde sig kunna lita på gör så här mot mig. Speciellt att kräva att jag ska lita på personen, när jag har så svårt för det. Vet inte var jag ska ta vägen, och inte lätt att prata med någon, när det inte finns någon som vill prata med mig.. Vet inte om det finns någon som vill lyssna på alla problem, har alltid haft lättare att skriva ut allting.. Vet faktist inte varför.. Men måste få ur mig de oftare, så får nog skiva här lite mer än vad det har blitt nu i alla fall..

Annars så e de bra, ser inte fram mot att jobba imon, men kanske överlever.. Tror jag gör det i alla fall, men orkar inte mer.. Vill bara här i från, vill bara fly från alla problem, det är det enda jag kan, och det enda som jag är bra på att göra..

Deppighet del III

Ja, tänkte jag kunde fortsätta med samma rubrik. Har inte skrivit på ett tag nu, men det har hänt lite grejjer som gjort att jag inte verken haft lust eller ork.. Varit värre än vanligt sen i måndags, då hela min värld bröt ihop..

Allting blev bara mörkt och svart, och ingenting ville lixom inte fungera.. Jag har försökt att jobba av mig allt, men det har inte hjälpt helt.. Har inte kunnat gråta heller, för jag vet inte om det är värt det.. Har pratat lite med folk, men en har verkligen hjälpt mej, kanske inte den jag trodde skulle hjälpa, men den oxå of course, men allt de här har fört mig närmare en lite mer bekant, och uppgraderas lite mer till vänskap, så en positiv sak har hänt under den senaste veckan.. Annars har det bara varit mörkt och jobbigt.. Orkar inte riktigt inte gå in på vad som har hänt förrens allt har löst sig.. Och de som behöver veta vet..

Har även hittat det perfekta jobbet till mig.. Till ett ställe där jag alltid har velat ta vägen.. Så lite glad e jag, hoppas bara på att jag får det oxå.. Vill som sagt i från stan just nu.. Vill inte vara kvar.. Men det kommer jag nog va, kommer nog aldrig i från den här jävla stan.. Eller om de nu ens e en riktig stad, kan inte riktigt komma fram till det.. :P

Men e så himla trött, har verken sovit eller ätit ordentligt denna veckan så det har blivit lite fel med allt, men det har funkat att jobba ändå, fattar inte hur min kropp orkar, när jag bara spyr upp all mat hela tiden.. Försöker faktist äta även om det inte går så där jätte bra. Bara så att ni vet det.. :D
Men funderar på att äta nu.. Men nu vet ni alla att lilla jag fortfarande e vid liv i alla fall..

Depighet del II

Lovade jhu att skriva lite mer om hur jag känner mig efter igår och vad jag har kommit fram till, gick ut och gick en ganska kort sväng, har varit lite lat idag. I alla fall med vad det gäller att vara ute o gå.. Men jag har i alla fall städat och diskat lite ida, så lite kreativt duktig har jag varit i alla fall.. Men kanske inte lika duktig som jag hade hoppats på att vara. Har i alla fall kommit fram till att det är skönt o städa när man e deppig, man får ur sig lite.. Ja i alla fall när man städar hemma, tycker man kunde få ur sig allt på jobbet när man städar med, men det brukar inte funka så bra, kanske för att man inte är ensam då...

Har inte kommit fram till så mkt.. Vet fortfarande inte riktigt vad jag vill med mitt sk liv.. Vet inte riktigt var jag vill ta vägen, har nog kommit fram till att jag vill komma utomlands någongång i mitt liv, och jobba, ja jag tror jag har bestämt mig, men vet bara inte när det funkar eller när jag har råd.. :( Men det kommer nog att lösa sig på något sätt. Men får sätta mig någon dag och bara söka massa jobb, så kanske det hoppar på en någon dag.. Men det får jag se när väll den dagen kommer.. Brukar inte ha sådan tur alltid..
Brukar mest drabbas av otur, kanske retat någon där uppe..

Men som sagt dagen har gått åt åt mycket försök till att tänka, men känns inte som att det hjälper, ibland känns det som om jag tänker över saker för mkt och överanalyserar dem.. Och många säger att jag alltid kommer fram till mina egna slutsatser och även om det är på något annat sätt hävdar jag alltid att de e min slutsats som är helt rätt.. Och det är kanske både bra och dålig på sina egna små sätt.. Kanske för att som jag har skrivit innan är det många som inte riktigt verkar kunna lita på mig, och kunna berätta hela sanningar, eller så tror folk mycket annat om mig med.. Och kanske därför som jag tror mina slutsater är de rätta.. Kanske just bara för att ingen berättar för mig.. Det dåliga är kanske att jag inte riktigt ser att jag missar någon eller något för att jag vägrar ge mig.. Men jag vet inte, ibland känns det bara som att jag inte riktigt vet vad som är sanning eller lögn.. Kanske för att jag har svårt att lita på människor, så blir det ännu svårare.. Och äm jag sagt och vet att jag litar på dem, så sviker de ändå.. Och känner att de måste ljuga för mig, och vill, jag har gjort samma saker så visst jag vet att det är lätt hänt, men att inte kunna säga förlåt eller något är svårt för mig att förstå..

Imon ska man jobba och det är inget jag helt längtar till, men det är ju inte många timmar, så det kommer nog gå fort hoppas jag i alla fall..

Vet inte riktigt vad jag ska skriva mer.. Ni har i alla fall fått en liten uppdatering om vad som har hänt med mina tankar från igår, det har inte kommit någonstans, för er som inte har fattat. Det värsta är att jag inte vet hur jag ska få ut riktigt allt som jag känner, vet inte om jag ska skriva eller prata om det med personerna i fråga, eller om man bara ska låta det va, och lägga det bakom sig helt och hållet.. Vet faktist inte.. Men det kanske kommer en lösning på problemet.. Men vet inte om jag orkar med alla problem som bara dyker upp på en och samma gång.. Varför måste alla komma precis samtidigt, drar jag till mig dem? Eller bara kommer de och smyger på mig bakifrån.. Nej inga snuskigheter nu,(Även om jag nu fick lite snuskiga bilder i huvudet så behöver ju inte ni få det oxå.. :P)
Ja, kanske inte ska skriva ett milslångt inlägg idag med.. Men kanske uppdaterar er imon, om jag kommer ihåg att göra det.. Man vet aldrig med mitt minne.. Så kan jag jhu berätta om jag kommer fram till något på jobbet, kanske kommer på ngt jätte vettigt och bra, men tror inte det faktist, kommer nog bara komma på massa konstiga idéer som vanligt.. Men är sådan.. Förresten måste jag börja ta för mig så kanske ska börja med de.. Någon dag när jag verkligen orkar med det. Men kanske inte ida.. Är ganska bra på att skjuta upp saker på framtiden.. :P

Deppighet nr I

Har tänkt mkt kanske för mkt.. Vet inte om jag ska tänka mycket, blir ledsen och förvirrad, och vet verken in eller ut.. Vet inte om jag ska göra något med mitt liv.. Känns som jag skrev igår, att jag bara står o stampar och inte gör speciellt mkt åt mitt liv.. Känns som om jag fastnat och tiden bara springer förbi mig, och jag vet inte om jag vågar gå framåt, känns som om jag trivs nu, men oxå att jag vill ha förändring i mitt liv, att jag vill göra något åt allt..

Hade en idé igår, som jag kom på, jag har alltid velat åka någonstans och jobba, bnär jag var lite hade jag tankar på att sticka till antingen oslo eller till dublin, och jag vet inte om jag kanske ska ta och uppfylla de drömarna, kanske behöver lite pengar till det, men kanske ska försöka spara, och sedan hade jag oxå tankar på att i både fördelsedagspresenter och i julklappar önksa mig pengar till det så kunde jag sticka kanske redan till nästa år, bara hitta ett jobb och någonstans att bo.. Kanske hjälper att komma ifrån lite, komma bort från alla problem som finns här..
Känns som om det har blivit lite för mkt jobbigt det senaste.. Känns som om det har hänt för mkt här för att det ska bli bra, i alla fall kännas bra.. För jag vet inte om jag gör något fel, för det känns som om mkt av problemen som har kommit o krypit på mig har orsakats pga mig.. Ingen aning om det är så, bara en konstig känsla. O vet inte om det är en bra idé att sticka någonstans och börja om på nytt igen, utan att det finns någon där som jag kan ramla på och ingen som känner mig eller som vet hur och vem jag är.. Och bara börja om på nytt igen..
Jag trodde det skulle bli så när jag flyttade hit för 5 år sedan, men lyckades inte helt, lyckades kanske skapa mig ett lite bättre liv än vad jag hade innan, men jag vet inte..

Ibland känns det som om jag går tillbaka till hur jag var innan, och det känns som om det kanske inte var en sån bra person i alla fall.. Kanske som om jag inte riktigt vet var jag står med hur jag mår, trodde att jag skulle börja må bättre när jag kom hit som sagt, men känns som om jag står kvar och trampar fortfarande, och kommer inte framåt alls.. Känns som om jag bara faller och faller hela tiden, och kommer ingenstans.. Bara massa förvirring, och vet inte om jag någonsin kommer att bli bättre..

Idag har jag i alla fall fått vara ute och resa lite, va på lager 157 sen va vi hos mina föräldrar och åt mat, sen kom jag hem.. Kommer nog inte ha så mkt att göra imon, utan kommer nog bara sitta hemma och tänka lite för mkt som vanligt, så kommer nog komma ut lite mer tankar här om mitt tråkiga va det nu man kallade det, ja just de jag liv.. Känns inte som om jag har något alls men kommer nog skriva av mig lite tankar som kommer komma upp över dagens lopp i alla fall.. Funderar på att gå att lägga mig nu, och i alla fall försöka att sova, tror jag behöver det, har varit lite dålig med att sova i veckan när jag har jobbat, och har varit ganska trött i värmen, och ja, jag är glad idag över att det har varit svakare väder. vill ha det så här precis lagom väder idag.. Så nu vet ni det oxå...

Men men... Kändes skönt att få skriva av sig lite i alla fall.. Och jag vet inte om jag kommer fram till något vettigt i mina tankar, kanske gör det imon, kanske tar en lång promenad under dagen imon.. Och tänker lite mer så kanske skriver vad jag kommer fram till, kommer nog med stor sannorlighet göra det tror jag.. för känns skönt att få ur sig det, har inte haft någon att prata med ordentligt det senaste, har varit lite mkt annat runt omkring och många insidenter som har gjort att det inte riktigt har varit som det ska.. Men det kanske löser sig, eller så kommer jag sitta i min ensamhet och tänka lite för mkt en dag eller 2. Men vet vet vad som kommer att hända.. :(

Kanske lite deppig..

"No no no
Everybody is going away,
I’m barely hanging on
No no no
Do not lovers seek me, what am I doing wrong?"

Ja, kanske lite deppig då då.. Suttit hemma och tyckt synd om mig själv i några dagar nu.. Det finns speciellt en andledning.. Men det är kanske inget man ska prata om här.. Men det gör mig ledsen att det har blitt så här, har börjat komma in i den fasen där man börjar att i frågasätta sig själv.. Vad det är för fel man gör..

Och med mitt självförtroende som kanske inte helt är på topp, så kommer jag på ganska många fel.. Ett är att jag alltid springer och gömmer mig så fort de e ngt som jag tycker är jobbigt.. Vissa säger att jag är seg och stark, jag klarar mig genom det mesta.. Kanske det, men känner mig inte så speciellt seg eller stark, andra påstår att jag är sårbar, för jag blir ledsen lätt, och det kanske stämmer.. Tar åt mig för mycket.. Den tredje säger att jag bryr mig för mkt om andra, att jag sätter deras välmående före mitt eget, men vet inte..
Jag vet inte vad det är som stämmer, kan inte folk bara säga hur det är istället???

Det är sådant som jag sitter hemma och funderar på.. Och känns som jag inte kommer någonstans, att mina tankar bara snurrar runt och inte kommer fram till något speciellt, som kan vara bra att göra.. Men kanske bara för att jag är trött.. Eller för att jag inte orkar ta tag i mitt liv helt enkelt, orkar inte ta tag i mina problem även om jag försöker göra det.. Det är det enda som jag har kommit fram till just nu i alla fall.. Känns som om jag bara står och stampar och kommer ingenstans..

Men jag vet inte.. Tiden går i alla fall för fort för min hjärna, börjar bli gammal o gaggig.. Känns som om jag inte hänger med längre, var det inte vår nyss??
Känns inte som om det redan är augusti.. Men det är de la visst om folk säger att det är det..
Men men.. Ska ta mig något att äta nu..